Larmade om Max-skogen för 13 år sen – fick aldrig svar
Publicerad 2024-05-05
KAMPALA. De första varningssignalerna om Max trädplanteringsprojekt kom redan för flera år sedan.
Miljöaktivister slog larm om risken för förskingring och hunger.
– Uganda är ett land där korruption finns överallt, säger Richard Kimbowa chef för Uganda Coalition for Sustainable Development.
I en granskning har Aftonbladet kunnat avslöja hur Max trädplantering i Uganda – som skulle rädda klimatet och bekämpa fattigdomen – i stället har lett till hunger, barn som tvingats ur skolan och flickor som gifts bort.
På ett kafé i utkanten av den myllrande sjumiljonersstaden Kampala träffar vi Richard Kimbowa. Han är chef för Uganda Coalition for Sustainable Development, en av landets mest välkända miljöorganisationer.
Tutande minibussar pressar sig fram mellan rostiga cyklar och klungor av uniformsklädda skolbarn i morgonrusningen.
Redan år 2011 gjorde Kimbowas organisation en granskning av Ecotrust trädplanteringsprojekt, där bönderna nu lider av hunger.
– Vi tyckte att idén med småskalig trädplantering verkade bra. Men snart förstod vi att det fanns problem, säger han och tar en klunk det starkt kryddade kardemummakaffet.
Framför allt var det otydligt hur bönderna skulle få ersättning.
– De klagade redan då på att den första betalningen tog för lång tid. Man hade lockat med pengar men inte sagt när de skulle komma eller hur mycket de skulle få. Om man inte är öppen med det så skapar det en väldigt hög risk för korruption.
Varnade för risker
Att folk som är inblandade i projektet tar pengar?
– Exakt. Uganda är ett land där korruption finns överallt. Utan tydlighet och transparens frodas den. Inte minst eftersom marknaden för klimatkompensation är så svårbegriplig och själva produkten, koldioxiden som binds, osynlig och abstrakt.
Jutta Kill, tysk biolog och expert på klimatkompensation, reagerade även hon på Ecotrusts projekt i ett tidigt skede.
– Jag såg en stor fara att betalningarna till bönderna kom i förskott och upphörde långt innan kravet på att ha kvar träden upphörde, säger hon.
Det enda sättet för bönderna att tjäna mer pengar blir då att plantera ännu fler träd, på mark de behöver för att odla mat.
– Det är nästan inbyggt i systemet. Och det leder till hunger.
”Utnyttjat vakuum”
Richard Kimbowa framförde varningarna till Ecotrust, men har inte hört något från projektet sedan dess. När vi återger vittnesmålen från hungrande bönder, blir han inte förvånad.
Under de senaste femton, tjugo åren har ett stort antal utländska klimatprojekt etablerats i Uganda. Landet har varit vidöppet, utan krav eller regleringar, menar Kimbowa.
– Vissa aktörer har utnyttjat det här vakuumet och bristen på kontroll. Bönder har lockats med pengar, planterat träd fram till sina dörrar och sedan stått utan mat, säger han.
Missgynnar fattiga
Klimatprojekten har inte gynnat Uganda, enligt Richard Kimbowa.
– Det fungerar inte. Pengarna som når de fattiga är inte tillräckliga. Presidenten är medveten om detta problem.
Enligt Kimbowa arbetar Ugandas regering nu med att ta fram strängare krav på utländska aktörer som vill genomföra klimatkompensation i landet.
– Alla på kolmarknaden är oroliga nu. Även Ecotrust. De vet att de granskas och att detta kan leda till krav på förändring.
Richard Kimbowa avfärdar uppfattningen att landets bönder skulle ha mark över för utlänningar att plantera träd på.
– Gårdarna har styckats upp efter arv och befolkningen växer. Det finns ingen mark att avvara förutom bland de verkligt stora markägarna. Och de är få.
”Betala mer”
Vad vill du säga till utländska företag som Max som ändå klimatkompenserar i Uganda?
– Om de fortsätter måste de vara noga med var träden planteras och vilka följder det får för tillgången till mat. Dessutom bör de betala mer för kolkrediterna. Ingen betalar tillräckligt idag.
För några år sedan hoppades Richard Kimbowa att koldioxidmarknaden skulle frigöra pengar till verkliga klimatåtgärder. Nu har han tappat den tron.
– Klimatkompensation skjuter problemen på framtiden, medan utsläppen i världen fortsätter att öka. Och det blir fattiga länder som vårt som lider.
