Föräldrarna: ”Vi bara grät”

SÖDERHAMN. Efter drygt sex ångestfyllda veckor kom glädjebeskedet: Kidnapparna har släppt deras son.

När föräldrarna några timmar senare fick höra Niclas röst på telefon brast det helt:

– Vi bara grät av lycka.

Telefonen ringer i ett när Aftonbladet träffar föräldrarna i bostaden utanför Söderhamn. Alla vill veta vad de känner.

De strålar av glädje över den försenade julklappen och vetskapen om att de snart får krama om sonen Niclas Hammarström, 44, som kidnappades den 23 november under en reportageresa i Syrien.

– Det går inte att beskriva våra känslor när vi fick telefonsamtalet, säger Niclas föräldrar Hans och Gudrun.

Firade med champagne

När de hade torkat tårarna efter glädjechocken åkte champagnen fram.

– Vi tog var sitt glas och bara njöt, säger Hans.

Ovissheten om vad som hänt Niclas och journalistkollegan Magnus Falkehed har varit det värsta under de drygt sex veckorna.

– Tankarna skenar i väg och jag har bett till Gud att de skulle komma hem. Efter en tid fick jag en reaktion och kände mig som i ett sorgearbete, säger mamma Gudrun.

Pappa Hans har trots allt försökt se positiv på tillvaron och tänkt att grabbarna var värda mera för kidnapparna vid liv än döda.

– Men visst har jag grubblat hur de haft i fångenskapen. Har de skenavrättats, fått kläder och värme under nätterna? Det är sådant man funderat över. Men jag har inte tvivlat på att Niclas skulle komma hem en dag.

Vad sa ni till varann när han ringde?

– Vi frågade varann hur vi mådde. Mycket mera blev det inte mellan snyftningarna. Vi får ta resten när han kommer hem.

Hade köpt julklappar

Julen firade Hans och Gudrun hos Niclas familj i Stockholm.

– Vi hade köpt julklappar till Niclas också ifall han skulle dyka upp. Jag hade också gjort inlagd strömming som han älskar. Det kändes viktigt att försöka ha en trevlig jul för barnens skull även om våra tankar skenade i väg mellan paketen.

När de får höra att Niclas är skottskadad och har hållits fången i en källare dämpas glädjen för ett ögonblick.

– Det var tur att vi inte visste detta tidigare. Då hade vi väl brutit ihop helt. Nu har man funderat över om han fått duscha, kunnat borsta tänderna och fått mat. Hade vi känt till de verkliga förhållandena hade vi inte orkat, säger mamma Gudrun.

Hyllar polisen

Båda föräldrarna hyllar Rikskriminalpolisens engagemang.

– De har varit fantastiska och ringt oss nästan varje dag även om de inte haft några nyheter att komma med. Deras samtal har hållit humöret upp på oss.

Hur de ska ta emot Niclas är självklart.

– Vi kommer att stå på Arlanda med öppna armar, säger de båda och kramar om varandra.