Tre faktorer: Det kan hota räntesänkningen
Sänka eller inte sänka?
Riksbanken står inför ett knivigt beslut inför räntebeskedet på onsdag den 8 maj.
Det här talar för och emot en sänkning.
Sällan har så många intresserat sig så mycket för något som borde vara så odramatiskt.
Masked Singer i all ära, men att gissa räntan är det närmaste man kan komma en folklig lägereld i dagens Sverige.
Det är, om nu någon trodde något annat, inte särskilt friskt.
Riksbankens styrränta ska egentligen vara en tråkig och förutsägbar historia.
Att det blivit allas angelägenhet beror på att svenskarna har så mycket lån och att Riksbanken de senaste tio åren haft lite av en herdestund i sin lekstuga med allehanda penningpolitiska experiment.
Bara förväntningarna om åt vilket håll räntan ska röra sig har blivit den viktigaste drivkraften i ekonomin.
Många har redan räknat in flera räntesänkningar i år, vilket satt spår både i stigande bostadspriser och att hushållen är lite mer optimistiska i de mätningar som statliga Konjunkturinstitutet gör.
Men prognoser är trots allt bara luft i fina kläder, och i verkligheten står Riksbankens direktion inför lite av ett dilemma vid sitt möte som börjar klockan 9 på tisdagen (själva räntebeslutet kommuniceras 09.30 på onsdag 8 maj).
Senast Riksbanken höjde räntan var i slutet på september förra året. Sedan dess har styrräntan legat på 4 procent.
Det här talar för att det är läge att sänka:
Inflationen
Siffrorna för mars visade att konsumentprisindex KPI ökade med 4,1 procent i mars. Drar man bort effekterna av att räntan har höjts (ett mått som kallas KPIF) var inflationen 2,2 procent, vilket är nära Riksbankens mål på 2 procent. Det är också den lägsta inflationen sedan juli 2021.
Siffrorna här ovan visar hur mycket priserna stigit en månad jämfört med samma månad förra året. Tittar man månad för månad har dock KPIF legat stilla i ett halvår.
Det har redan börjat pratas om att inflationen kanske kommer bli för låg det närmaste året.
Konjunkturen
Att höja räntan har i en ekonomi samma funktion som att trampa på bromspedalen. En förutsättning för att detta ska vara en relevant åtgärd är att det i utgångsläget finns en framåtrörelse. Det är mer än vad man kan säga om svensk ekonomi just nu. Första kvartalet krympte BNP för fjärde kvartalet i rad. Det talar för att det är läge att lätta på bromsen och sänka räntan. Dessutom har arbetslösheten stigit liksom antalet konkurser.
Lånetillväxten
Ränta är samma sak som priset på pengar. Hela syftet med att höja eller sänka räntan är att påverka hur mycket lån som tas i ekonomin. Och här har räntehöjningarna redan haft effekt, med råge. Det har varit tvärstopp för nyutlåning till både hushåll och företag det senaste året. De senaste månaderna har konsumtionslånen ökat lite, men det är knappast ett gott tecken utan kan lika gärna bero på att människor tar dyra lån bara för att hålla sig flytande.
Detta talar emot en sänkning:
Inflationen inte under kontroll i USA
I början på året räknade marknaden med flera räntesänkningar från amerikanska centralbanken Federal Reserve. Så ser det inte ut att bli. I USA har inflationen den senaste tiden börjat stiga igen. Nu ligger Sverige som bekant inte i USA men vad Federal Reserve gör påverkar hela världen, förr eller senare. En annan sak som också spökar är att världsmarknadspriserna på råvaror som olja och koppar stigit i år. Det brukar betyda högre priser efter ett tag.
Kronan har rasat – igen
Räkna med väldigt många dåliga pappa-skämt i sommar om hur dyrt allting blivit. En euro kostar idag 11,65 kronor och en dollar 10,82 kronor, klart mer än i början på året. Det här bidrar till att hålla inflationen uppe eftersom importen blir dyrare. Om räntan sänks är risken, åtminstone teoretiskt, att kronan tappar ännu mer. Det beror på att investerare får lägre avkastning på svenska räntepapper och då vill sälja dem och därmed växla sina kronor mot andra valutor.
Vänta och se-faktorn
Riksbanken har inte direkt överpresterat i sin hantering av inflationen och var sent ute med att höja. Det absolut sista som Riksbankens ledning vill ska hända är att de först sänker räntan för att sedan tvingas höja den igen. Det talar för att de väntar med att sänka till i juni då det kommit in mer siffror som visar hur inflationen och ekonomin utvecklas.
Det mesta tyder ändå på att det blir en sänkning på onsdag. Prognoserna från de flesta bankekonomer talar också för att Riksbankens styrränta kommer att vara klart lägre i slutet av året än idag. Ska man vara lite elak kan man konstatera att det bästa tipset på senare tid har varit att utgå från att Riksbanken får fel. I början av inflationen höjdes räntan för sent och för långsamt och med samma logik har räntan därefter höjts för mycket och för snabbt. Det talar för att konjunkturen klappar ihop under sommaren och tvingar fram en stor sänkning.
Men är det något som de senaste årens kriser har lärt ut är att det enda som är riktigt säkert är att inget är säkert.