Notan för krisåren: 3 300 miljarder – men nu vänder det
Dagens räntesänkning från Riksbanken betyder inte att den ekonomiska krisen är över.
Men det är ett första steg mot bättre tider.
De senaste åren har grävt ett djupt hål i Sveriges ekonomi.
Det var inte en dag för tidigt! Det var nog rätt många högt belånade svenskar som sände en tacksamhetens tanke till Riksbanken efter onsdagens besked att räntan sänks från 4 till 3,75 procent.
Men orsaken är inte lika upplyftande: det går dåligt för svensk ekonomi.
Nyligen kom siffror som visade att BNP krympte under årets tre första månader, det fjärde kvartalet i rad med minussiffror. Arbetslösheten fortsätter att ticka uppåt och i april ökade antalet konkurser med 59 procent jämfört med samma period i fjol.
Ändå har lågkonjunkturen blivit mildare än vad många befarade, och på bostadsmarknaden noterades i april den fjärde raka månaden med stigande priser, enligt Svensk Mäklarstatistik.
Det beror på att det senaste halvåret handlat mycket om förväntningar på att räntorna ska sjunka.
På onsdagen levererade Riksbanken.
Det är första gången på åtta år som räntan sänks. Senast, i februari 2016, blev den nya räntan minus 0,5 procent, en nivå som känns väldigt avlägsen i dag.
Dagens ränta på 3,75 procent är fortfarande hög jämfört med vad många svenskar länge trodde var normalt.
Om inget dramatiskt händer med inflationen flaggar Riksbanken för att det blir ytterligare två sänkningar i år, vilket skulle göra att räntan landar på 3,25 procent.
Men det är inte säkert. Riksbanken pekar på flera osäkerhetsfaktorer som kan påverka inflationen: den starka ekonomin i USA, krigen i Ukraina och Mellanöstern och kronan.
Några exakta prognoser ger inte Riksbanken men spår att inflationen under 2024 beräknas falla ned mot målet 2 procent. Bolåneräntorna har toppat och är på väg ned. Redan på förmiddagen sänkte de första bankerna sina rörliga räntor.
Därmed går det att göra ett bokslut över perioden 2022 till 2024.
Krisen har inneburit att svenska hushåll utkämpat något av ett ekonomiskt flerfrontskrig.
Krympande förmögenheter
Totalt minskade hushållens nettotillgångar med hela 2 400 miljarder kronor under 2022 och 2023, enligt SEB:s Sparbarometer. Toppnoteringen på över 2 4000 miljarder i förmögenhet nåddes i slutet av 2021 medan siffran sista kvartalet 2023 var 21 600 miljarder. Sjunkande bostadspriser svarar för en stor del av nedgången.
Fallande inkomster
Svenskarnas disponibla inkomster, alltså efter skatt och bidrag, steg från runt 242 000 kronor per invånare 2021 till 266 000 kronor 2023. Det låter kanske bra, men då missar man att våra pengar under den här tiden blev hela 18 procent mindre värda på grund av inflationen. Tar man med det i beräkningarna har svenskarna fått nära 200 miljarder mindre att röra sig med. Men smällen är egentligen värre än så. Om inkomsterna i stället hade ökat i samma takt som vi vant oss vid under 2000-talet, cirka 2,8 procent per år, hade de varit 350 miljarder högre.
Stigande kostnader
Hushållen har inte bara fått mindre pengar i plånboken, det mesta har som bekant också blivit dyrare. Svenskarnas ränteutgifter steg med 86 miljarder till 210 miljarder under 2023, enligt statistik från Skatteverket. Matpriserna steg med totalt nästan 25 procent under 2022 och 2023. Och så vidare. Statistik från SCB visar att av hushållens ökade utgifter under 2022 och 2023 berodde hela 300 miljarder kronor på prisökningar, det vill säga att vi fick betala mer för att konsumera lika mycket.
Lägre BNP
Mätt i kronor steg Sveriges BNP med drygt 300 miljarder kronor under 2023. Men hela ökningen berodde på högre priser, alltså inflation.
När den dras bort föll BNP med 0,2 procent eller drygt 10 miljarder. Även 2024 ser ut att bli ett år med svag tillväxt strax över nollan. Även när det gäller BNP bör man ta hänsyn till vad den hade varit om tillväxten fortsatt som vanligt. Då landar man på ett bortfall på runt 250 till 300 miljarder.
Krisåren 2022 till 2024 har alltså ”kostat” svenskarna i storleksordningen 3 300 miljarder kronor i sjunkande förmögenheter, fallande inkomster, dyrare varor och tjänster och lägre tillväxt.
Frågan är hur snabbt ekonomin kan reparera skadorna. Förmögenheterna har redan börjat stiga i takt med stigande börs och bostadspriser som vänt upp.
Även tillväxten väntas ta fart under 2025 och 2026.
Precis som barn har ekonomier en långsiktig tillväxtkurva. Även om Sverige går starkt de närmaste åren kommer det att dröja ganska länge innan svensk ekonomi växer ifatt.
Åren 2022 till 2024 kommer att skriva in sig i historien som ett dramatiskt skede i Sveriges ekonomi.
Vi kan trösta oss med att det värsta förhoppningsvis nu är över – och att det trots allt kunde blivit mycket värre.