Så skippa butlern, så ska vi nog komma överens

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-08-16

Josefin Brink (V): Bra att politiker tar vardagsstressen på allvar

Att allt fler upplever vardagen som stressig och känner att de inte har tillräckligt med tid för att umgås med sina barn och vänner är ett faktum. Inte minst barnfamiljer i Stockholm där jag själv bor. Det är därför inte konstigt att politiska förslag om hur detta stressiga så kallade livspussel ska lösas nu levereras av alla politiska partier.

Senast i morse kom Carin Jämtin och Ilja Batjlan, båda socialdemokrater, med ett förslag om förbättrad service i anknytning till tunnelbanenätet. Med undantag för den befängda idén om så kallade ”butlers” som ska springa ärenden är tankarna bakom förslaget helt rimliga. Att på morgonen kunna lämna en lista på matvaror som man på eftermiddagen kan hämta ut i en kasse vid sin t-baneuppgång är en utmärkt service som många säkert skulle uppskatta, liksom att förskolor placeras i nära anslutning till kollektivtrafikens hållplatser.

I grund och botten är idén knappast särskilt omvälvande; tanken bakom många av Stockholms moderna förorter var just att såväl samhällsservice som förskolor, vårdcentraler och post som kommersiell service som butiker och restauranger skulle finnas nära folks hem. Det är därför ganska svårt att förstå de förlöjligande kommentarer förslaget har mötts av.

Men det gäller att inte glömma eller tappa bort helhetsperspektivet. Faktum är att det som just nu pågår i Stockholm är en utarmning av den service, både samhällelig och kommersiell, som länge funnits i många förorter. De borgerliga stockholmspolitikernas utförsäljning av centrumhusen till Boultbee har debatterats flitigt i veckan. Lokala företagare har vittnat om kraftigt höjda hyror, försämrad service och hot om konkurs för många butiker. Samtidigt har kombinationen av besparingar och den fria etableringsrätten för vårdföretag gjort att familjecentraler, närakuter och andra vårdinrättningar försvunnit från förorterna.

Otillräckliga resurser till äldreomsorgen tvingar allt fler anhöriga att rycka in och hjälpa sina gamla släktingar. Framför allt är det kvinnor som axlar den bördan och betalar ett högt pris i form av stress och, många gånger, minskade inkomster. Deltidsarbete på grund av anhörigvård har ökat markant på senare år. Stockholm är dessutom en stad där många jobbar inom serviceyrken, där oregelbundna arbetstider, kväll-, helg- och nattjobb är vanligt. Men kommunen garanterar inte tillgång till barnomsorg utanför kontorstid.

Att garantera alla stockholmare tillgång till bra välfärdstjänster och kommersiell service är definitivt ett viktigt politiskt ansvar. Att upplåta lokaler i t-banan till matbutiker med extra-service eller tvättinrättningar är inga konstigheter ur det perspektivet; både välfärdstjänster och stadsplanering bör och ska utvecklas och förbättras efter växlande behov. Vänsterpartiet har lagt ett eget förslag i samma anda: att föräldrar bör kunna erbjudas att köpa med sig färdiglagad mat från skolor och förskolor till självkostnadspris.

Men än mer väsentligt är att återta det politiska ansvaret för att hela staden ska leva och att nödvändiga välfärdstjänster organiseras och fördelas efter behov.

Därför vill Vänsterpartiet att staden återtar de centrumanläggningar som nu missköts å det grövsta, så att lokala företag och samhällsservice till förortsborna kan upprätthållas.

Därför vill vi utöka rätten till barnomsorg så att den också finns tillgänglig för barn till föräldrar som jobbar kvällar, nätter och helger.

Därför vill vi anställa fler i hemtjänsten och sätta ett tak för avgiften.

Och därför vill vi avskaffa det orättvisa vårdvalssystemet och garantera närhet till vården i hela länet.

Kort sagt; bättre utbyggd och moderniserad välfärd och klok stadsplanering är ett rättvist och klokt sätt att minska vardagsstress och ökande klyftor i Stockholm. Så skippa butlern, Batljan, så ska vi nog komma överens!

Josefin Brink
Riksdagsledamot för Vänsterpartiet

Följ ämnen i artikeln