Polisernas kritik efter våldsrapporten: Kraftigt överdriven
Publicerad 2024-04-30
Polisens rapport om 22 urspårade fotbollsmatcher i Sverige 2023 var kraftigt överdriven.
Den kritiken framför andra poliser i Sportbladets granskning.
– Kanske förstår de inte lägesbarometern som alla poliser i yttre tjänst använder, säger en av dem.
Polismyndigheten gick ut hårt i debatten inför den allsvenska starten.
I en rapport som släpptes i början av mars slog myndigheten fast att 24 matcher förra året hade allvarliga ordningsstörningar, så kallat rött läge. Arrangören ska då enligt Polismyndigheten ha tappat kontrollen. Ordningsläget ska ha varit så allvarligt att polis tvingats ingripa på arenan för att återställa ordningen.
Rapporten citerades flitigt i media, polischef Per Engström på polisens nationella operativa avdelning, NOA, ville se tömda allsvenska läktare och rapporten låg till grund för en i efterhand omdiskuterad debatt i SVT:s Aktuellt, där det hävdades att barnfamiljer knappt vågar på fotboll.
I debatten gick Per Engström hårt ut och ville se tömda läktare vid rött läge. Men enligt polisens egna tidigare rapporter vill myndigheten gå betydligt längre än så. Vid nivå 6 på den sexgradiga skalan, där både fem och sex klassas som rött läge, ska polis överväga att upplösa den offentliga tillställningen.
I rapporten nämns inte klubbarnas konfliktreducerande arbete som gett resultat sedan i somras.
Efter Sportbladets frågor i början av mars ändrades antalet matcher med rött läge från 24 till 22. Ett derby hade räknats dubbelt, och matchen mellan Sundsvall och Jönköping Södra hade tagits med ”av misstag”, enligt polisens pressavdelning.
Men polischefen säger att vid samtliga matcher som kvarstår i rapporten har haft ”rött läge” och att polisen har tvingats till åtgärder för att återställa ordningen på arenan.
– Vid 22 matcher har vi fått ingripa på arenan för att återställa ordningen. Det är den bild vi har fått av regionerna, säger Per Engström.
Men det stämmer inte.
Från sitt kontor i Stockholm går Per Engström och hans kolleger på NOA ibland in och höjer bedömningen som den regionala kommenderingschefen har gjort av ordningsläget.
Han anklagar poliserna ute i regionerna för att i stort sett vara för mjuka.
– I de här miljöerna är det lätt att det blir en normalisering. Vi ser en fortsatt ökning av bengalbränning, en olaglig verksamhet. Därför har vi ibland gjort en del justeringar utifrån ordningsläget, säger Per Engström.
Matchen mellan IFK Göteborg och Elfsborg den 30 oktober förra året är en sådan där NOA i efterhand har höjt ordningsläget, från gult till rött läge.
Polis på plats har uppgett att arrangören uppfyllde villkoren, att visitationerna var noggranna och att staketering fungerade. IFK Göteborgs säkerhetsansvarige Jonas Arlmark har inga uppgifter om polisingripanden på arenan, vare sig i loggen eller i minnet. Matchdelegatrapporten, som skrivs av en oberoende part, ger samma bild.
”Jag är förvånad”
Under match brändes det enligt polis på plats 97 bengaler samt gjordes en anmälan om hot mot tjänsteman, i det här fallet en ordningsvakt. Detta har gjort att NOA i efterhand höjt ordningsläget på matchen till en femma – rött läge – trots att inga ingripanden gjordes av polis och inga åtgärder utfördes av dem på arenan.
Ett hot mot tjänsteman ska enligt direktiven göra att en match ska klassas som det allvarligaste ordningsläget, rött läge.
– Jag är förvånad av polisens val av terminologi när det kommer till de matcher jag har insyn i. Min uppfattning är att vi inte tappade kontrollen eller att polisen fick återställa ordningen. När de uttrycker sig på det sättet skapar det en bild som jag inte tycker blir rättvis, säger Jonas Arlmark, som i nästa mening säger att de lokalt i Göteborg har ett mycket bra samarbete med polis.
Sportbladet har begärt ut en lista över vilka matcher där NOA i efterhand ändrat den regionala bedömningen av ordningsläget. Svaret från myndighetens jurister är att det skulle ta för lång tid att sammanställa.
Enligt pressavdelningen är det tal om ”en handfull”.
Enligt NOA:s skala ska enstaka fall av maskering och färre än fem brända bengaler klassas som grönt läge – båda är förbjudna enligt ordningslagen. Men ett enskilt hot mot tjänsteman räknas som rött läge – det allvarligaste ordningsläget – när polischeferna på Kungsholmen får bestämma.
Även en enstaka brännskada ska göra att en hel fotbollskommendering klassas som rött läge, vilket är fallet med matchen mellan Elfsborg och Malmö förra året. En brännskada på en individ flyttade i matchrapporten läget från gult läge med ordningsstörningar, till rött läge.
– Det är ju polisens bild. Ingen behöver vara överens med oss om den, säger Per Engström.
”Rött läge för mig betyder våld”
Det här får flera poliser att reagera.
Sportbladet har varit i kontakt med tre rutinerade poliser i yttre tjänst. Tillsammans har de långt mer än dubbelt så många års erfarenhet av högriskmatcher, som den genomsnittliga åldern på flera av dagens bengalbrännare.
– Rött läge för mig betyder våld, eller kraftigt överhängande hot om våld. Jag delar inte uppfattningen att ett hot mot tjänsteman är ett rött läge. Inte heller att en banger smäller, det är snarare gult, säger en av dem som har 20 års erfarenhet av arbete vid våldsamma sammandrabbningar.
Alla tre är överens om hur rött, gult och grönt ska beskrivas. Men de är också överens om att man i dessa sammanhang måste arbeta konfliktreducerande – och inte eskalera situationer.
– De konfliktreducerande principerna och differentiering är helt avgörande i de här sammanhangen, säger han.
Avfärdar kritiken
Med differentiering menar han att kunna skilja potentiella våldsverkare och ordningsstörare från andra personer som saknar ett störande eller brottsligt uppsåt, alltså personer som bara vill gå på fotboll.
Ingen av de tre poliserna har valt den bekväma vägen att luta sig tillbaka bakom ett skrivbord. Utöver fotboll har de tre arbetat på plats vid flera av 2000-talets mest uppmärksammade våldsamma upplopp: Salemdemonstrationerna i början av 2000-talet, Husbykravallerna 2013, kravallerna i Kungsträdgården kopplat till Svenskarnas parti 2014, nazistiska NMR:S demonstrationståg i Göteborg 2017, och flera av de värsta våldsamma upplopp som skedde i kölvattnet av Rasmus Paludans turné genom Sverige inför valet 2022. Dessutom har de lång erfarenhet av lugna sammankomster med grönt läge.
– Ett hot från en enskild individ är rött läge? Kanske förstår Per Engström inte lägesbarometern som alla poliser i yttre tjänst använder, säger en annan av poliserna.
En tredje polis förklarar att NOA:s betygssättning av en fotbollskommendering är långt från hur poliser arbetar ute på fältet.
– Rött läge är en farlig upploppssituation, en planstormning eller bengalkast. Ingen säger ”rött läge” för att en polis blir hotad i sportsammanhang, säger han.
Per Engström avfärdar kritik mot rapporten.
– Det är vår lägesbild, det är polisens bild. Jag kan inte penetrera i varenda detalj, säger han.
Sportbladet har under sex veckors tid tillbringat flera kvällar med Sofia tifo, Djurgårdens tifogrupp. Allsvenskans tifogrupper är i regel hemlighetsfulla av sig, och att som journalist få följa med så nära under så lång tid är unikt. Gruppen samlas i gymnastiksalar eller öde parkeringsgarage sena kvällar för att måla banderoller och stora flaggor till nästa match.
Enligt dem hänger tifon, bengaler, sång och gemenskap ihop.
– Du kan inte plocka russin ur kakan. Utan till exempel pyrotekniken tappar vi det mest stämningshöjande redskapet som finns i allsvenskan i dag, förklarar en 26-åring som har mycket att säga till om när det gäller Djurgårdens tifon.
Polischef Per Engström har arbetat med fotbollsfrågan sedan 2008. Trots över 15 års erfarenhet har han ingen lösning på den eviga konflikten om pyrotekniken.
– Jag tycker så här. Stämningsmässigt är sången och banderollerna fantastiska. Det borde man uppmuntra mer. Men polisen har naturligtvis ett uppdrag omkring det här, säger han.
Som det är nu kommer konfliktytan inte läka.
Om ni inte kan förändra supporterkulturen och separera tifon från bengalbränningarna, vad gör ni då?
– Vi kommer fortsätta med det här arbetet på något sätt. Åtminstone så att det inte skadar någon annan i publiken. Man kanske får hitta ett substitut som inte är farligt, säger han.
I december förra året tillsatte regeringen en utredning för att minska läktarvåld och andra ordningsstörningar vid fotbollsmatcher. Utredningen ska ta reda på om och hur man kan förändra regler för tillträdesförbud, överväga en straffskärpning av ordningslagens femte kapitel, dela kameramaterial på ett mer effektivt samt eventuella övriga åtgärder.
Sportbladet har under flera veckors tid sökt både justitieminister Gunnar Strömmer och idrottsminister Jakob Forssmed för en kommentar. Pressekreterarna har valt att inte ens bekräfta att de läst mejlet.
På listan över de 22 utpekade matcherna finns tre Elfsborgsmatcher. Utöver hemmamatchen som beskrivits tidigare i den här texten, finns även två bortamatcher. Elfsborgs säkerhetsansvarige är kritisk till hur polisen uttrycker sig.
– Mitt jobb blir inte enklare när polisen har den här tonen. De behöver inte gå ut som slaktare mot supportrar, säger Jackie Kapronczai, nytillträdd säkerhetsansvarig för Elfsborg och den enda kvinnan i Allsvenskan på posten.
Vägen fram är enligt Jackie Kapronczai att ha en proaktiv dialog direkt med polisen för att underlätta för alla inblandade, och på så vis kan man samarbeta bäst.
– Det blir inte bättre av att de målar upp en bild av att det pågår ett världskrig på arenan, säger hon, som själv arbetat som både ordningsvakt och personskydd.
Polischefen Per Engström har en helt annan bild av den pågående dialogen. Enligt honom har de två senaste åren bjudit på ett bättre samtalsklimat mellan de olika aktörerna.
– Vi har aldrig förut haft ett så bra och gynnsamt klimat att diskutera frågorna med alla grupperingar som de senaste åren. Jag tycker det känns bra, säger han.
”Lugn tillställning” blev till rött läge
Den 2 september förra året tog Gefle emot Jönköpings Södra hemma på Gavlevallen. Staketeringen fungerade, arrangören uppfyllde villkoren i tillståndet, polisen kunde arbeta på hela arenan och matchen startade i tid.
Polisen gjorde inga ingripanden.
Efter match gör ansvarig polis på plats, Anders Viktorsson, följande notering:
”Lugn tillställning.”
Men i matchrapporten klassas ändå matchen som en femma. Rött läge.
– Anledningen till att denna match är klassad som en femma är på grund att man från Jönköpings sida kastade en banger (knallskott, reds anm) i slutet av matchen. Varje gång en banger används ska matchen klassas som en femma, enligt direktiv från NOA. I övrigt var matchen lugn, säger polisinspektören till Sportbladet.
I Polismyndighetens uppmärksammade rapport räknas matchen mellan Gefle och Jönköping Södra som en av matcherna med det allvarligaste ordningsläget, något som tidigare rapporterats av Fotboll Sthlm. Så hur definierar Per Engström en åtgärd man vidtar för att återställa ordningen?
– Det är nolltolerans mot bangers på arenan. Det är en allvarlig händelse. Vi ska göra en bedömning att det inte kommer kastas några fler och om vi ska besluta att omvisitera läktaren eller inte, säger han.
Jag tror allmänheten upplever en ”åtgärd för att återställa ordningen” som något annat. Vad är åtgärden ni vidtagit på arenan?
– Vi pratar med arrangören och gör en bedömning om vi till exempel behöver placera ut ordningsvakter och polis eller inte. Då har vi gått in och gjort en åtgärd och det redovisas i matchrapporten, säger han.
Någon sådan åtgärd finns inte redovisad i matchrapporten.
Under våren 2023 uppstod allvarliga våldsamma upplopp i samband med fotbollsmatcher där bengaler kastades inne på arenan. Elva personer står åtalade för våldsamt upplopp och fem för anstiftan efter matchen Djurgården mot AIK i maj förra året.
Sedan i somras har AIK arbetat aktivt för att reducera antalet konflikter, vilket också syns i statistiken i polisens rapport, när man placerar matcherna i datumordning. Den 9 september förra året spelades derbyt Hammarby mot AIK på Tele2 Arena. Matchen klassas som en femma på den sexgradiga skalan, rött läge.
”Enats om att hålla arenorna fredade”
Men i den oberoende matchdelegatrapporten som Sportbladet tagit del av ges också en annan bild än den som polisen ger i sin omfattande rapport från i mars i år:
”AIK har på senare tid varit tydliga med att man för en dialog med sina ultrasgrupperingar och enats om att hålla de allsvenska arenorna fredade från den typer av händelser vi sett tidigare denna säsong - och istället har man öppnat upp sin träningsanläggning för konstruktiva möten för dessa grupper. Den här eftermiddagen var det märkbart att man gjort framgångar i dialogen med sina supportrar som utmärkte sig med en positiv framtoning och var stöttande till sitt lag.”
– Det stämmer att vi inom klubben systematiserat dialogen med samtliga supportergrupperingar, inte bara de som definierar sig som ultrasgrupper. Vi tror på att ha en proaktiv supporterdialog i stället för att bli händelsestyrda, säger Fredrik Söderberg, klubbdirektör för AIK.
Han säger att det minskar risken för allt för ”emotionella yttringar” i samband med match.
– Allt detta bidrar till minskade ordningsstörningar i samband med våra matcher. När dialogen av olika skäl inte skett proaktivt har också ordningsläget försämrats, säger Fredrik Söderberg.
Men från Polismyndighetens håll är man inte nöjd med klubbarna.
– Jag hoppas att man tar större ansvar från klubbar och supporterled för att få bort de här sakerna som kan skada framför allt publiken och spelarna, säger Per Engström.
Ser du ett överhängande hot här om hårdare lagstiftning?
– Vi har en sån utveckling i samhället i dag. Vi får se till att vi arbetar på med de här sakerna nu så att vi inte hamnar i ett sådant läge inom idrotten, säger polischefen.