Avrättningar beskrivs som felskjutningar

Villaområdet där 18-åringen sköts till döds i Västerås.

”Dom om mord på 18-åring i Västerås – ännu en felskjutning”.

Elva ord, långt ner på TT:s lista över dagens toppnyheter, en berättelse om vår tids Sverige.

Några timmar senare kom nästa uppdatering, två 16-åringar döms för mord och anstiftan till mord.

Att så här unga pojkar, juridiskt sett ännu barn, döms för grövsta tänkbara brott är numera om inte vardagsmat så i vart fall allt annat än unikt.

Mycket ovanligt är däremot straffet för en av ynglingarna. Fyra års fängelse för mord.

Visst, det har i modern svensk kriminalhistoria tidigare inträffat att en 16-åring placeras bakom murar tillsammans med vuxna, men exemplen går att räkna på ena handens fingrar.

Men så har också skytten tidigare dömts för anstiftan till mord och för synnerligen grovt vapenbrott och Västmanlands tingsrätt ansåg att det inte vore rimligt med en ny vända inom den slutna ungdomsvården.

Jag har förståelse för resonemanget, även om det givetvis är olyckligt att en så här ung person ska avtjäna sitt straff tillsammans med fullvuxna.

Det går att ha synpunkter på regeringens planer på ungdomsfängelser, men det blir mer och mer uppenbart att sådana behövs.

Om inte annat är detta mord ytterligare ett exempel på hur otillräcklig nuvarande ordning är.

Mördaren och anstiftaren lärde känna varandra på ett HVB-hem på Västkusten och planerade sitt uppdrag i lugn och ro.

Någon, oklart vem, erbjöd dem att skjuta en person i Västerås och de kom överens om att dela broderligt på arvodet, 150 000 kronor.

18-åringen som sköts ihjäl utanför sitt hem, invid en park där barn lekte, var dock inte inblandad i någon kriminalitet och något begripligt motiv har inte kunnat fastställas.

Fem kulor i kroppen, vittnen har berättat att mördaren stått över den döende mannen och avlossat ett sista skott.

”Tingsrätten konstaterar därför att det sannolikt röt sig om en så kallad felskjutning”.

Felskjutning. Vad är det egentligen för ord?

”Jaktterm, detsamma som skadskjutning”, upplyser mig Nationalencyklopedin.

I vår tid har ordet fått en ny betydelse, pressen använder sig av den nya innebörden, så även domstolar.

Det är ett ord som leder tanken i fel riktning, till ett misstag, det var aldrig meningen att det skulle ske, shit happens.

I själva verket handlar det om en välplanerad avrättning, även om fel person föll offer.

En snabb googling ger vid handen att det sker gång på gång på gång.

Bara i år har dessa ”felskjutningar” lett till att Solna tingsrätt dömt två personer för mord och för mordförsök, Lanskrona har meddelat en livstidsdom, Uppsala har häktat en man som misstänks för inblandning i mord...

En småbarnspappa, en 19-åring som just skulle ta studenten, en man på väg till sitt arbete i hemtjänsten, mördaren må ha tagit fel, men människor har förlorat liv och familjer har slagits i spillror och dömts till evig sorg.

Torpederna, inte sällan väldigt unga, vet inte riktigt vad de sysslar med.

Nu skriver alla de stora mediesajterna, kvällspressen, Public service, morgontidningarna om ännu ett fall.

”Jag köpte fel bil, bror”, som skytten sa till anstiftaren i ett avlyssnat samtal, uppenbarligen medveten om det tilltänkta offret ännu var vid liv.

TT:s morgon-PM är ett förträffligt verktyg för oss i nyhetsbranschen, den ger en snabb överblick över vad som är på gång i dag.

Toppnyheterna är Vänsterpartiets kongress som inleds i eftermiddag, Gaza, Riksbankens räntebesked och Grammisgalan.

Under ”Övrigt inrikes”, berättas att socialdemokraterna presenterar en nyhet om gårdsförsäljning, Greta Thunberg ställs inför rätta för ytterligare en klimataktion, statsministern och justitieministern besöker tullen i Nynäshamn...

På åttonde plats, en kort upplysning:

”Bjurhovdaskott: bevakning av dom kl 11.”