Expert om läckan: Mer besvärande än skadlig

helskärm

Underrättelseprofessorn Wilhelm Agrell spelar ned betydelsen av att hemligstämplade dokument från amerikanska underrättelsetjänster har läckt på sociala medier.

”Det är inte sannolikt att läckan får vare sig politiska eller militära konsekvenser”, skriver han i ett mejl till TT.

Under påskhelgen har amerikanska medier rapporterat om hemligstämplade dokument från landets underrättelsetjänster som dykt upp på sociala medier.

Dokumenten fokuserar i huvudsak på Rysslands invasion av Ukraina, och visar att amerikansk underrättelsetjänst har så god insyn i den ryska militärledningen att den kan varna Ukraina för planerade attacker och dessutom göra tillförlitliga bedömningar av Rysslands styrkor och svagheter.

Wilhelm Agrell, professor emeritus i underrättelseanalys vid Lunds universitet, skriver i ett mejl att han tror att läckan snarare är besvärande än skadlig för USA.

”Ger intryck av hopplock”

Han tar Edward Snowden-läckan 2013 som exempel, men även andra tillfällen där sekretessbelagda uppgifter har spridits i stor omfattning.

”Denna och andra läckor har dock haft påfallande liten betydelse för de organisationer som fått material läckt. Skälen är flera. Det är sällan de mest känsliga, och därför svåråtkomliga, uppgifterna som läckts. Tidsfaktorn är också avgörande, mycket av läckans skadeverkningar kan vara snabbt avklingande”, skriver Agrell.

Han tror inte heller att läckan får politiska eller militära konsekvenser.

”Läckan pekar inte mot någon egentlig tillgång till det operativa planeringsarbetet, det handlar mera om bakgrundsuppgifter kring materielleveranser och liknande. Materialet ger också ett något ostrukturerat intryck av hopplock”, skriver Agrell.

En amerikansk statstjänsteman säger anonymt till The New York Times att det kan bli svårt att hitta den som läckt dokumenten, eftersom hundratals om inte tusentals militära och andra amerikanska regeringstjänstemän har tillräckligt hög säkerhetsklassning för att kunna ta del av dem.

Flöde av detaljinformation

Agrell förklarar att material som delas inom stora organisationer eller nätverk är svårskyddat.

”När det gäller stödet till Ukraina är detta en samarbets- och koordineringsoperation där en stor grupp aktörer måste dela ett fortlöpande flöde av detaljinformation”.

Agrell tror att den eller de som läckt dokumenten har gjort det i försök att skapa osäkerhet inom länderna som stöder Ukraina, men också för att försöka påverka folkopinionen i de länderna inför en kommande ukrainsk motoffensiv.

”Desinformation är ett av ganska få medel Ryssland kan tillgripa i det nu rådande läget där man inte med hot lyckats påverka Nato-länderna i något påtagligt avseende”, skriver han.