Lundinfallet – krigsbrott, olja och rättslig kamp

Marc Skogelin/TT

Publicerad 2023-09-04

Lundin Oils grundare Adolf Lundin och Carl Bildt, tidigare statsminister och då styrelseledamot i bolaget, på väg in till bolagsstämma på Grand Hotel i Stockholm i maj 2001.

Efter en elva år lång brottsutredning inleds på tisdag rättegången mot Ian Lundin och Alex Schneiter. De två Lundintopparna misstänks för medhjälp till grovt folkrättsbrott i södra Sudan mellan åren 1999–2003, då svenska Lundin Oil var verksamt i området.

Här är turerna i den över 25 år långa affären.

1997. Lundinkoncernen tecknar avtal om oljeprospektering med Sudans regering. Avtalet omfattar området Block 5A i delstaten i Unity i dåvarande södra Sudan. Koncernens verksamhet inom området ska bedrivas av dotterbolaget Sudan Ltd. I Sudan pågår sedan 1983 ett inbördeskrig mellan regimen i norr och rebeller i söder.

1999. Offensiver inleds av Sudans militär och regimallierade miliser i området för oljeprospekteringen. Syftet är enligt svenska åklagare att ta kontroll över områden för oljeprospektering och därigenom skapa förutsättningar för Sudan Ltd:s verksamhet. De militära offensiverna ska därefter ha genomförts fram till och med mars 2003.

Krigföringen innefattar systematiskt ”anfall mot civila eller i vart fall urskillningslösa anfall”, och utgör därmed krigsbrott, enligt den svenska brottsutredningen.

2001. Organisationen Christian Aid kommer ut med rapporten ”The Scorched Earth Oil and War in Sudan”, där det beskrivs hur befolkningen i oljeområden i de södra delarna av Sudan fördrivs för att möjliggöra verksamhet för oljebolagen. I Sverige blir det diskussioner kring rapporten bland annat eftersom den tidigare statsministern Carl Bildt (M) sitter i styrelsen för Lundin.

2003. Lundin säljer sin verksamhet i Sudan.

2010. Rapporten ”Unpaid debt” publiceras av organisationen European Coalition on Oil in Sudan (Ecos), där bland andra Lundin Oil anklagas för att ha hjälpt regimen i Sudan att tvinga bort lokalbefolkningen för att underlätta oljeprospektering.

Veckan efter meddelar åklagaren Magnus Elving vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm att en förundersökning inletts om misstänkt krigsbrott.

2016. Alex Schneiter och Ian Lundin, då vd respektive ordförande för bolaget kallas till förhör om företagets roll i misstänkta folkrättsbrott i södra Sudan. Båda delges misstanke om medhjälp till grovt folkrättsbrott.

2018. Regeringen godkänner Åklagarmyndighetens ansökan om att väcka åtal mot Ian Lundin och Alex Schneiter för grovt folkrättsbrott i Sudan.

Ian Lundin begär att Högsta förvaltningsdomstolen undanröjer beslutet eftersom han anser att justitieminister Morgan Johansson (S) är jävig, då han påstår att Johansson redan tagit ställning i skuldfrågan i SVT och Sydsvenskan 2007.

2019. Högsta förvaltningsdomstolen avvisar Lundins ansökan.

2021. Åklagare väcker åtal mot Ian Lundin och Alex Schneiter för medhjälp till grovt folkrättsbrott i Sudan åren 1999–2003. Lundin och Schneiter var de åren de högst ansvariga för bolaget.

Båda nekar till brott. Lundins advokat Torgny Wetterberg beskriver åtalsbeslutet som ”uppseendeväckande felaktigt” och hävdar att bolaget under sin tid i Sudan i stället hjälpte civilbefolkningen ”i väldigt hög utsträckning”.

Schneiter och hans försvar yrkar att åtalet ska avvisas av Stockholms tingsrätt. De hävdar att svensk domstol saknar laglig behörighet att pröva åtalet mot honom, eftersom Schneiter varken är svensk medborgare eller bosatt i Sverige. Tingsrättens svar blir nej. Försvaret överklagar till Svea hovrätt, som också avslår.

2022. Schneiter överklagar till Högsta domstolen, som i november meddelar att svensk domstol har rätt att pröva åtalet.

September 2023. Huvudförhandlingen inleds i Stockholms tingsrätt.

Följ ämnen i artikeln