Äldre kan få billigare tandvård 2026

helskärm

Regeringen siktar på en tandvårdsreform med stärkt högkostnadsskydd framförallt för äldre.

– Alltför många i Sverige, inte minst äldre, får inte den tandvård de behöver, helt enkelt för att de inte har råd, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

En utredare tillsätts nu för att ta fram ett förslag på utformningen.

Syftet med reformen är att förstärka högkostnadsskyddet så att det mer liknar det som finns i vården. Det är framförallt äldres tandhälsa som ska prioriteras.

Tandvårdsreformen finns med i Tidöavtalet och har drivits av Sverigedemokraterna.

Utredaren ska också lägga förslag på hur man kan ta bort nuvarande regler som gör att asylsökande och papperslösa kan få akut tandvård för 50 kronor.

– Vi tycker att det är djupt orättvist, nu försöker vi ställa det till rätta, säger Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen Linda Lindberg.

Räknar med 7 miljarder

Tandvårdsreformen kommer att innebära att den gratis tandvård som erbjuds 19-23-åringar tas bort 2025. Ett sådant förslag finns redan med i regeringens budgetproposition.

Forssmed tillägger dock att även om äldres munhälsa ska prioriteras, så ska utredaren lägga fram ett förslag på tandvårdsreform som går att ”skala upp” till andra delar av befolkningen.

Socialministern kan inte i dag svara på hur mycket tandvårdsreformen kommer att kosta. När SD lanserade sitt förslag i valrörelsen 2022 bedömde partiet kostnaden till sju miljarder kronor.

I en rapport från konsultföretaget Ramboll som tagits fram på uppdrag av tandvårdsbolaget Praktikertjänst bedöms ett utökat högkostnadsskydd kosta 7,3 miljarder kronor.

Praktikertjänst skriver i en kommentar att man hellre ser att de pengarna bland annat läggs på fler utbildningsplatser inom tandvård och riktade stöd till vissa grupper.

”Vi bedömer att ett utökat högkostnadsskydd i tandvården inte löser tandvårdens verkliga problem som handlar om brist på medarbetare”, skriver bolaget i en kommentar.

Klart om ett år

Jacob Forssmed håller med om att bristen på medarbetare är ett stort problem. Regeringen har gett Nationella vårdkompetensrådet i uppgift att se över vad som kan göras på området.

– Vi genomför också ett antal förändringar för att den kapacitet som finns i större utsträckning ska gå till personer med stora tandvårdsbehov. Personer med god munhälsa ska kallas mer sällan och personer med sämre tandhälsa ska kallas oftare, säger han.

Den särskilde utredaren Martin Färnsten ska vara klar 31 oktober 2024. Målet är att reformen ska träda i kraft årsskiftet 2025/26.