Försvarssamarbetet i EU måste stärkas
KD: Militär avskräckning det enda som biter mot Ryssland
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-05-04
DEBATT. Vi går till val på ”gränser och frihet”. Ingenstans är detta så aktuellt som i Ukraina, där landets förmåga att sätta gräns mot Putins aggression är främsta värnet för den europeiska friheten.
Vi har inte råd att processer anpassade för fredstid gör oss oförmögna att med kraft svara på Rysslands aggressionskrig.
Ukraina är vår tids europeiska frihetsfråga. Vinner Ryssland kriget kommer det kasta oss tillbaka till världsordningen där den starkes rätt gäller över den svage. I dag är Europa dessutom helt beroende av samarbetet med USA för vår säkerhet.
Om Europas frihet inte ska villkoras av vilken president USA för stunden har, eller dennes inställning till försvaret av Europa, måste det europeiska benet av Nato stärkas.
EU:s länder utsätts redan i dag för hybridattacker. Ryssland har ökat försvarsanslagen med 70 procent på tre år; med en försvarsbudget motsvarande sex procent av landets BNP. De producerar 115–130 långdistansrobotar i månaden samt omkring tre miljoner artillerigranater om året, mer än dubbelt så många som USA och EU:s länder producerar – tillsammans.
Det främsta värnet mot ett möjligt framtida storkrig mot Ryssland, är att rusta för det. Mot en aggressiv diktatur som likställer diplomati med vapenkraft, respekt med rädsla, är militär avskräckning det enda som biter.
Inrätta ett gemensamt europeiskt cyberförsvar för att möta Rysslands digitala attacker
Det militära försvarssamarbetet sker främst inom ramen för Nato men mycket behöver också göras på EU-nivå.
Vi kristdemokrater går därför till val med en rad förslag för att stärka det europeiska försvarssamarbetet:
- En ny försvarskommissionär bör tillsättas, med uppgift att samordna EU-ländernas ansträngningar för att stärka Natos europeiska ben och fördjupa unionens försvarssamarbete.
- Inrätta ett gemensamt europeiskt cyberförsvar för att möta de digitala attacker som Ryssland i dag riktar mot Europa.
- Reformer för att stärka den europeiska försvarsmateriels- och ammunitionsproduktionen, som både underlättar gemensam upphandling och som på andra sätt stärker den inre marknaden för europeisk försvarsindustri.
- Öka försvarsmobiliteten, som är en administrativ och tidskrävande utmaning. EU behöver korta dessa ledtider. Det ställer krav på förbättrad transportinfrastruktur och mer strömlinjeformade nationella regelverk.
- Europeiska investeringsbanken bör få ett temporärt undantag för att kunna låna ut pengar till rent militära produkter, för att hjälpa Ukraina.
Ukraina kan inte heller vänta på att EU-ländernas försvarsindustrier ökar sin produktionskapacitet.
När frågan ställs varför det tar så lång tid, är svaren många. Avtal saknas som garanterar avkastning på gjorda nyinvesteringar. Upphandlingar ska göras. Tillstånd ska sökas.
Kommissionen måste omedelbart kalla till sig de aktörer som i dag har förmåga att tillverka den materiel Ukraina behöver, och snabbt röja de hinder som gör att produktionsökningen dröjer.
Om det betyder att beslut måste fattas om att bevilja undantag från upphandlingsregler och tillståndsprövningar, bevilja krediter eller göra direktinvesteringar i företag och produktionslinjer – ja då måste det göras.
Europa är inte bara en särskild geografisk plats på jorden och EU kan inte reduceras till en ekonomisk institution. Vi är en värdegemenskap. För fred, frihet och mänskliga rättigheter.
Den europeiska friheten förutsätter att vi klarar av att försvara oss och sätta gränser mot ett Ryssland som under Putin redan pekat ut oss som dess fiende. Det krävs ett fördjupat europeiskt försvarssamarbete - och det brådskar.
Ebba Busch, partiordförande (KD)
Alice Teodorescu Måwe, toppkandidat till EU-valet (KD)
Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson (KD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.