Minns du hur det var att ha mobil förr?

En mobil nostalgitripp – då till nu.

Uppdaterad 2023-03-20 | Publicerad 2023-02-28

Annons: Detta är ett annonsinnehåll från vår partner. Texten är alltså ej skriven av Aftonbladets redaktion.

Snake, skal och sms. Vad förknippar du med mobiler från förr? Häng med på en nostalgisk resa bakåt i tiden för att ta del av kära mobilbeteenden och minnen. Vad minns du – och vad har du glömt bort?

Även om mobilen uppfanns långt före den tid som förknippas med pasteller, börshandel och Carola, alltså det glada 80-talet, är det ändå vid den här tidpunkten som mobilerna får fäste hos många fler och blir en statussymbol. Det är då mobilen går från att vara en låda på magen till att bli en hett eftertraktad tegelsten.

Men hur har resan då till nu sett ut?

80-talet: Dyr nallebjörn med lång antenn

Vid den här tiden är det mest upptagna affärsmän och kvinnor som går runt med en bärbar telefon i handen. Mobilen kallas i folkmun för yuppienalle eftersom prylen (redan då) hålls nära, nära användaren – som en mysig nallebjörn man helst inte tappar bort.

Den första mobiltelefonen kom ut i mars 1983 och vägde över ett kilo. Trots priset på 4000 dollar blir den så populär att många skriver upp sig på väntelistor för att ha möjlighet att köpa en.

Telefonen är vid tidpunkten en riktig dyrgrip och kostade runt 90 000 kronor i dagens penningvärde och vissa modeller behöver laddas i tio timmar för att komma upp i en timmes samtalstid.

90-talet: God jul mobilen!

Under 90-talet föds tekniken som leder till det vi i dag kallar sms, som står för short message service. Skärmen är grå och antennen sticker fortfarande ut i några år. Mobilerna på den här tiden hade ofta någon form av lucka och det verkar råda designhysteri bland de olika mobilföretagen kring hur denna ska utformas – men framför allt öppnas. Den så kallade fliptelefonen som går att vika ihop är populär under mitten av milleniets sista decennium. I slutet av 90-talet blir det allt vanligare att tonåringar får en egen mobil med kontantkort. Och nu blir det full fart på sms:en – även om det kostar skjortan.

2000-talet: Ringa snabbt och meddela kort :)

Det nya millenniet präglas av mindre mobiler. Modellerna blir nu så pass små att de får plats i var mans byxficka. Vi köper telefoner för endast en krona men lägger pengar på dyra abonnemang. Fram tills nu har mobilen mest använts till samtal och sms men nu börjar vi lägga allt mer tid på våra mobiler. Men inte på sånt vi gör i dag. Nej här handlar det om utseende och underhållning. Vi byter skal (färgglatt plastigt och pälsigt lurvigt) och köper unika ringsignaler från kända killband (och musikaliskt egenkomponerade) samt sätter fast mobilsmycken med pärlor som klirrar flott. Vi tävlar i det kultförklarade spelet ”Snake” och börjar använda smileys :-D.

2010-talet: Smarta mobilen tar över

Det är nu de smarta telefonerna med pekskärm får sitt stora genombrott på marknaden, och med den revolutionerande produkten får vi användare helt nya behov. Nu introduceras appar för allt och alla – träning, sömn, graviditet, poddar, tidningar, shopping och dejting. Telefonen hjälper oss med alla våra behov. Allt får plats i en app och när det ringer svarar vi med ett fingersvep.

Nu är mobilen definitivt inte längre bara en telefon utan ett mellanting mellan dator och mobil. Mail kan läsas på bussen, kvällstidningsrubrikerna betas av samtidigt som man kollar tv i soffan, selfies från semestern läggs upp på Instagram och maten inhandlas från toalettstolen. Telefonen får följa med överallt – i sängen, badrummet och vid middagsbjudningen.

 

Vad minns svenskarna från sin första mobil? Se klippet här

2020-talet: Snuttefilten is back!

Det nya årtiondet inleds med en pandemi vilken kommer att prägla vårt redan etablerade mobilbeteende. Coronaviruset snabbar på trender som kontaktlösa betalningar och shopping i mobilen, och knappt någon kan eller har möjlighet att faktiskt lämna hemmet utan sin mobil. På stan går vi runt som hemliga agenter med trådlösa hörlurar med ljud ständigt i öronen. Är det inte poddar så är det filmtittande eller samtal med mamma på väg hem från jobbet.

Mobilen är nu ett krav i samhället och behövs när du betalar p-biljetter, signerar avtal och anmäler ett sjukt förskolebarn. Skärmtiden ökar av naturliga skäl eftersom i princip allt är möjligt att göra i mobilen.
En person med smartphone tittar nu i genomsnitt på mobilen 63 gånger per dag. “Men jag skulle ju bara kolla vad klockan är”.

Läs också:

Publisert:

Följ ämnen i artikeln

OM AFTONBLADET

Tipsa oss: SMS 71 000. Mejl: tipsa@aftonbladet.se
Tjänstgörande redaktörer: Mikael Hedmark, Jennifer Snårbacka och Fred Balke
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
Redaktionschef: Karin Schmidt
Jobba på Aftonbladet: Klicka här

OM AFTONBLADET